Alfs historiehörna – 3:e Sportbilen

Tredje sportbilen.

När semestern med Saaben väl var avklarad började en hektisk period med att hitta en ny sportbil. Vi var riktigt Lotusfrälsta, så en sådan skulle det bli, och då gärna en Elan.

Nyblivna Elanägare

Eftersom det inte fanns vare sig Blocket, Bytbil eller något Internet överhuvudtaget så återstod bara att plöja igenom en massa dagstidningar. De bästa var Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgsposten. Och det var i Sydsvenskan som vi fick napp också denna gång. En röd Lotus Elan 1967 fanns till salu på en bilfirma i Ängelholm. Annonsen var med i lördagsupplagan och av någon anledning som jag inte riktigt minns, så åkte vi inte på stört för att titta på bilen utan detta skulle se först en vecka senare. Det blev en vecka full av ångest och oro. Skulle bilen finnas kvar eller skulle någon norpa den mitt framför ögonen på oss. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att ringa till firman under veckan utan jag var tvungen att kolla av läget flera gånger. Om inte annat så medförde mitt stora intresse och engagemang att något prutläge knappast var aktuellt.

Till slut blev det äntligen lördag och tillsammans med mina föräldrar åkte Eva och jag till Ängelholm. Lotusen var framkörd och vi tog en provtur direkt. Klart att vi skulle ha denna bil. Affären gjordes upp och suffletten fälldes ihop och vi åkte tillbaka till Fanaholm utanför Älmhult där Evas föräldrar bodde. Förutseende nog hade vi tagit med oss hjälmar – ja, ja affären var för vår del klar redan när vi åkte hemifrån Växjö – så vi fick en jättefin tur hem i vackert augustiväder.

Om jag kommer ihåg rätt så var detta nog den första bilen i vilken vi monterade in en radio. Vissa saker etsar sig fast i minnet, och vad gäller radio och Lotus Elan, så handlar det om en vårdag året efter köpet, på gamla vägen någon mil innan Karlshamn från Tingsryd sett. Då hörde vi ”Ring, Ring” med ABBA på Svensktoppen. Gruppen hade just blivit tvåa i svenska uttagningen i Eurovisionsschlagerfestivalen, som det hette på den tiden.

Sommaren gick och i oktober var det dags för en stor händelse i vårt gemensamma liv. Vi skulle nämligen gifta oss den 7. Det hela gick av stapeln i Virestads kyrka, som är Evas hemkyrka. Eva och jag åkte tillsammans med tärnorna i den tidigare nämnda Saaben och morsan och farsan tog vår Lotus.

Elan bröllopsbil 2

Efter avgivna löften i kyrkan fortsatte festen på Widéns kafé med mat, dryck och dans tills en bit in på natten. Sedan skulle Eva och jag åka tillbaka till Växjö men i Lotusen denna gång. På vederbörligt sätt hade den ”smyckats” med papper, girlanger och en massa annat. ”En massa annat” innehöll bland annat en röd behå men diskretionen förbjuder att berätta vem som släppte till denna. Resan hem gick utan problem och det som återstod på morgonen efter, var bara att plocka bort resterna på bilen från kvällen innan.

Elan bröllopsbil 1

En Lotus Elan är bland det roligaste man kan köra och det är en genuin sportbil i ordets alla bemärkelser. Den är liten, snabb, lätt och med en suverän väghållning. Colin Chapman visste verkligen hur en sportbil skulle bete sig. På denna tid fanns inte VSVK så det blev varken körning på Uråsa eller på några banor, men det var kul i alla fall.

Varje bil har ju sina egenheter och vad beträffar vår Elan var det de elektriska fönsterhissarna som krånglade. Dock var det inget elfel utan hissanordningen, bestående bland annat av ett wiresystem, som inte alltid gjorde som man ville. Men som det brukar, så lär man sig felen så småningom och de blir lättare och lättare att avhjälpa. Man blir något av en expert, som i detta fall fönsterhissar på Lotus.

Vi körde Lotus Elan och sommaren gick. Så småningom blev det blev dags för ytterligare en vinterbil. Också denna gång en Opel Rekord men av något nyare årsmodell.

Framemot sommaren 1973 började vi inse att dagarna var räknade för en sportbil med bara två sittplatser. Vi skulle nämligen bli tre någon gång i början av november och den 6 blev den stora dagen. Det var då Fredrik såg dagens ljus. Efter några dagar på BB så skulle mamman och barnet komma hem och naturligtvis skulle hemresan ske i Lotusen. Det fanns visserligen ett visst säkerhetstänkande redan vid denna tid men att det skulle krävas en combi eller SUV bara för att man fick barn var inget alternativ. Fredrik, insvept i en filt, åkte hem i Evas knä och alla var nöjda med detta, inte minst pappan. Men en något mer praktisk lösning behövdes trots allt. Som årets vinterbil blev det en Vauxhall Victor från cirka 1960 och den hängde med lite längre än bara en vintersäsong.

Någon gång under vintern 1973/74 så var det dags för Malmö Motormässa. Jag hade varit i kontakt med Henning Wendel i Malmö om en Lotus +2S och han hade bytt in en sådan precis lagom till mässan. Vi träffades där och jag tog en titt på Hennings +2S och han på min Elan. Ingen av oss provkörde den andres bil utan vårt ömsesidiga förtroende ledde till att vi kunde göra upp affären i alla fall.

Elan +2S var precis vad vi behövde, men det får bli en annan historia.