Andra sportbilen.
Vad blev det för bil efter Healeyn undrar kanske någon. Ja, håll i er nu. Det blev en ny SAAB V4! Men det var inte så illa som det låter. Jag har alltid haft en önskan om att köra rally och för mig var Healeyn den klart häftigaste rallybilen med stora framgångar av Rauno Aaltonen, Timo Mäkinen och inte minst Pat Moss. Det fanns naturligtvis inga möjligheter att köra rally med en sådan best för min del. Dessutom har jag alltid gillat SAAB:s päronhalvor så en sådan fick det bli. Affären gjordes upp i augusti 1970 och bilen levererades senare samma månad. Nu visade det sig att läget hade blivit lite annorlunda efter att ha ägt en Healey och naturligtvis ställde man sig frågan om det här blev rätt. Efter mindre än en månad som SAAB-ägare mötte jag en Healey 3000 vid Strömbergshyttan, där rastplatsen ligger idag, och då visade det sig att intresset hade fått en ny inriktning mot sportbilarnas värld.
Men vad skulle det bli för märke på sportbilen? Eva och jag tittade på en annan Healey 3000 men i mitten av januari 1970 så dök det upp en annons i Sydsvenskan på en Lotus Europa till salu i Malmö. Jag skickade dit min svåger för att titta på bilen och eftersom han hade haft ett antal intressanta bilar, bland annat en Jaguar Mk VIII, så litade jag på hans omdöme. Han tyckte bilen såg fin ut så Eva och jag åkte till Malmö så snart det fanns tillfälle. Det blev en solig lördag i januari. När man passerat Höör så kommer man fram till en golfbana, som jag inte kommer ihåg namnet på, och här svänger vägen till höger och går uppför en backe. Där får man syn på en väderkvarn och precis när vi kom in i detta avsnitt dyker en röd Europa upp från Malmöhållet. Märk att det är mitt i vintern. Vi kunde i princip ha ringt till försäljaren i detta ögonblick och bestämt oss, men mobiltelefonen var ännu inte uppfunnen. Klart att vi skulle ha en sådan bil.
Bilaffären, som låg vid Bulltofta i Malmö, är försvunnen sedan länge. Vi stegade in och där stod det gula underverket. Vår SAAB blev inbytt och affären gjordes upp. Det blev bestämt att jag skulle hämta Europan senare i veckan därpå när alla papper var klara. Det tog längre tid med sådana detaljer före datorernas intåg i våra liv. Det förtjänar också att nämnas att i bilaffären stod också en Lotus 30. En häftig racersportvagn med V8 och som ser ut som ett par nummer större Lotus 23. Dock ingen av Lotus mer framgångsrika skapelser. Den 26 januari (40 år sedan precis!!) var den stora dagen och min mor och jag åkte till Malmö för att hämta bilen. Eva hade ett jobb att sköta så hon kunde inte åka med. Någon skulle ju se till att affären kunde finansieras!
Vi kom hem till Lessebo framåt kvällen och det var med stor tillfredsställelse som jag körde in Europan i mina föräldrars garage.
Denna Europa var av 1967 års modell och det andra exemplaret som Wendels importerat. Det var ett mycket tidigt exemplar och 67-orna hade bland annat fasta, det vill säga icke-öppningsbara, sidorutor. Varken pedaler eller stolar gick att flytta så när Eva skulle köra bilen fick hon ha en tjock extrakudde bakom ryggen. Eva och jag hade för övrigt använt Healeyn som övningsbil innan hon tog sitt körkort. Defroster och värme och tidiga Lotus Europa hade ingenting gemensamt. På vintern isade rutorna igen direkt och värmen var till och med bättre i Healeyn. Men på sommaren? Ja, då var det varmt. Väghållningen, utseendet, uppmärksamheten, ja listan kan göras lång när det gäller andra mer positiva egenskaper hos Europan.
Europan ledde också till att vi började skaffa oss vinterbilar. Den första var en Opel Rekord 1960 med panoramaruta och soffa. Vi köpte den en vinterkväll hos en GM-handlare i Älghult. Den var lite svårstartad men när säljaren slangat bensin – det hade varit livsfarligt för honom att röka inom 30 minuter efter detta – och därtill av misstag kopplat till 24 volt i stället för 6 volt så kan man väl beskriva händelsen som att bilen mer skrämdes igång med en hysterisk startmotor än traditionellt startades. Förfaringssättet med en vinterbil fungerade också bra på så sätt att när sportbilen ställdes av på hösten så fick man tillbaka på skatt och försäkring och det räckte till för att köpa en vinterbil, som sedan såldes på våren, så att man för de pengarna kunde skatta och försäkra sportbilen, som man ställde av på vintern…en form av kretslopp alltså.
Inställningen till sportbilar var lite annorlunda på den tiden än idag enligt min mening. De användes både som nöjes- och bruksbil och Healeyn körde vi året runt . Trots de begränsade utrymmena så gick det att åka på semester med dem och Eva och jag var bland annat i England med Europan. Vi hade varit på Racing Car Show i januari 1971 på en resa med Skaraborgs Sportvagnsklubb. Då hade vi kommit i kontakt med en firma, Ingham Engineering, som sålde konverteringssatser för Weberförgasare till Lotus Europa. En DCOE var ju ett måste så det var bara att åka dit. Firman låg söder om London och en sak jag kommer ihåg är att jag såg en gatuskylt med namnet Brookland Road. Ett område med anor således.
Ett annat minne från samma tillfälle var att medan förgasare och insug monterades så fick vi låna firmans lila MG Midget. Den var lite otät mellan vindrutan och överdelen på instrumentbrädan men det hade man avhjälpt med en bit av ett duschdraperi. Bevisligen rökte också den eller de som brukade använda bilen för när askkoppen var full hade man fimpat och askat de senaste hundra cigaretterna på golvet.
En sommardag 1972 kom jag körandes på Skyttegatan i Växjö strax före lunch. På en tvärgata kom en Mercedes. Mitt i korsningen rammade han mig strax bakom dörren på förarsidan. Lotusen gjorde en piruett och det hela slutade med att jag befann mig sittande i motsatt körriktning med en belysningsstolpe bakom ryggen och lätt klämd av den bakre hjulupphängningen på bilens vänstra sida. Ni som känner till konstruktionen på Lotus Europa vet vad jag menar. Mina glasögon låg snyggt hopvikta i en närliggande trädgård och verktygslådan hade fortsatt tio meter i tangentens riktning på Skyttegatan. Hade smällen tagit en meter längre fram är det inte säkert att den blivit lika smärtfri som den trots allt blev. Polisen som kom till platsen menade att plastkarossen kunde ha haft en positivt stötupptagande effekt.
Eva och jag hade gjort bokningar inför vår planerade semester till Schweiz och detta faktum, försäkringsbolaget ville ju inte stå för hyrbil, tillsammans med god hjälp av den mycket sympatiske Henning Wendel, gjorde att regleringen av skadan gick snabbt. Försäkringsbolaget löste in bilen och nu skulle en ny sportbil inhandlas. Men det får bli en senare historia.
Hur gick det då med semestern? Jo vi fick låna mina föräldrars bil. En SAAB V4.